1982 började vi renovera fönster och behandlade dessa både ut- och invändigt med kända och rekommenderade färger, från Sveriges största färg tillverkare. Vi var mycket missnöjda med resultatet. Inom några få år var det åter tid att underhållsmåla. Dessutom blev vi sjuka av lösningsmedlet lacknafta och andra tillsatser i färgerna.

Detta var starten för vårt arbete med att ta reda på. Hur målade man förr och varför? Vilka material fanns tillgängliga och vilka kvaliteter? Varför har fönster och dörrar från 1700-talet, 1800-talet och fram till år 1950 klarat sig bättre än fönster från 1960, 70, 80 och 90-talen?

Målsättningen har varit att efterforska den bortglömda kunskapen om linoljefärger som utvecklats under många hundra år fram till modern tid när plast- och alkydfärgerna tog över.

Som entreprenörer och byggnadsvårdare har vi målmedvetet arbetat för en utveckling av material som uppfyller alla våra önskemål vad gäller teknisk egenskap, torktid, miljöaspekt, lagringsegenskap, ekonomi, underhållsvänlighet och skönhet. (Linolja, linoljefärg, linoljekitt och linsåpa, linoljevax och hustvätt).

Gammal europeisk kunskap och ålderdomlig visdom i kombination med modern produktionsteknik har möjliggjort utvecklingen av en nygammal generation linoljeprodukter som inte i något skede behöver lösningsmedel.